Och jag har panik. Vad hände egentligen? Hur kan 18 år ha gått så här fort? Jag fattar ingenting.. Och ingenting önskar han sej och jag har idétorka. Eller så har jag blivit handlingsförlamad av chocken. Chocken av att man lite grann förstår hur gammal man själv måste vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar